Vi har haft medarbetarupptakt för läsåret i Aula Magna, där rektor och förvaltningschef traditionsenligt talar. I övrigt stod akademiska kärnvärden denna gång i fokus. Professor Caroline Parker, som lett ett omfattande projekt om kärnvärden vid Glasgow Caledonian University, gästade Stockholms universitet och modererade en paneldiskussion med prorektor och de tre vicerektorerna.

Vad ska akademiska värden vara bra för? I en tid där inte bara falska nyheter och alternativa fakta gör sig gällande och tilltron till forskningen minskar, utan där demokratins själva fundament på flera håll i världen tycks vara på väg att demonteras, är det fria och oberoende instanser som domstolar och universitet som först hamnar i skottgluggen för antidemokratiska krafter.

I Sverige slår vi oss gärna för bröstet och tror oss vara bra på autonomi. Men faktum är att en rapport från European University Association, som regelbundet analyserar universitetens autonomi i Europa, visar att vi hamnar så lågt som på plats 19 av totalt 29 länder, givet ett antal kriterier (organisatorisk och finansiell autonomi, autonomi relaterad till rekrytering och personal samt akademisk autonomi). Det borde tjäna till eftertanke – och har så gjort, bland annat i en rapport av Andrew Casson, Några frågor om akademins autonomi, som SUHF nyligen gett ut. Han drar bland annat slutsatsen att Sverige skulle behöva ett grundlagsskydd som omfattar inte bara forskning utan också utbildning, som en central markering av akademins betydelse i ett fritt samhälle. Det finns med andra ord goda skäl att reflektera över akademiska kärnvärden, och inte bara se över våra institutionella värden, utan också återvända till de fundamentala värdena.

Igår ägde också en upptakt rum av annat slag. Science Europe lanserade cOAlition S, en plan för att snabbare åstadkomma EU:s mål om full och öppen tillgång till vetenskapliga publikationer. Grundprincipen är att vetenskapliga publikationer baserade på forskningsresultat finansierade av offentliga medel ska publiceras fullt och omedelbart öppet tillgängliga från den 1 januari 2020. Behovet att skynda på processen har uppstått då den hybridmodell som tillämpats som en övergångslösning av flera tidskrifter nu verkar ha permanentats av flera, med påföljden att forskarvärlden får betala dubbelt, både prenumerationer och författaravgifter för öppet tillgänglig parallellpublicering.

Robert Jan Smits, EU:s utsände för öppen vetenskap, har utarbetat planen bland annat genom en turné i en rad EU-länder under våren, däribland Sverige. Huvudtanken är alltså att få till en systemförändring genom att den drivs av forskningsfinansiärerna. Finansiärer från elva EU-länder, däribland Formas i Sverige, står bakom initiativet – och det gör även ERC. VR är i sak positiva men vill överväga tidsplanen vidare. cOAlition S är ett viktigt steg framåt och ett starkt stöd för det arbete för öppen vetenskap som vi bedriver i Sverige, inte minst vid Stockholms universitet.