Denna sista vecka före jul har jag, tillsammans med närmast berörda vicerektorer och chefer i förvaltningen, avslutat terminens institutionsbesök vid den humanistiska och den juridiska fakulteten; en grande finale med inte mindre än fyra besök vid humanistiska institutioner under en vecka. Som alltid har det varit både spännande och lärorikt att få ta del av institutionernas presentationer, men inte minst också av de frågor som varje institution själv valt att väcka. En sak står klar: det finns inga givna eller enkla svar på framtidsfrågorna, utan alla institutioner befinner sig i ständig utveckling, på olika stadier. Balansen mellan utmaningar och möjligheter ser givetvis olika ut på olika håll – men gemensamt är att alla tycks dela en förändringsvision för framtiden.
Undervägs har vi fått med oss många viktiga medskick till ledningen. Från denna senaste vecka, för att nu bara nämna några få exempel, har vi bland annat fått insikt i Filosofiska institutionens pedagogiska utvecklingsarbete som verkligen ligger i frontlinjen, såsom hur rektors kvalitetsmedel använts för filmprojekt som klart bidragit till bättre studieresultat, eller hur SI-modellen (Supplemental Instruction) sedan ett antal år numera tillämpas fullt ut vid institutionen och allt som detta har tillfört studenternas lärande. Från Institutionen för romanska och klassiska språk fick vi exempelvis med oss deras intressanta modell med en ”samverkansamanuens” som går i bräschen för institutionens samverkansfrågor. Här liksom på många andra institutioner inom fakulteten bedrivs också ett viktigt, aktivt arbete för att öka andelen externfinansiering, exempelvis genom intern peer review-bedömning av ansökningar. Institutionen för etnologi, religionshistoria och genusvetenskap berättade bland annat om sina olika varianter av institutionsdagar som för samman medarbetare och studenter från de olika ämnena, allt i syfte att skapa större synergieffekter och bättre samverkan – och därtill om Genusakademiens livaktiga verksamhet, som koordineras från institutionen. Till sist erbjöd arkeologerna idag ett brett spektrum av frågor och utmaningar till universitetets centrala verksamhetsstöd som vi givetvis lyssnat noga till, allt i syfte att förbättra möjligheterna för kärnverksamheten. Institutionen för arkeologi och antikens kultur är en av de minsta inom humanistisk fakultet – men samtidigt en av de mest produktiva vad gäller externfinansiering och publikationer.
För mig som rektor hör dessa institutionsbesök verkligen till de mest stimulerande inslagen i min vardag – det är här jag verkligen möter företrädare för kärnverksamheten och får tillfälle att ta del av såväl möjligheter som utmaningar tvärsöver institutioner, fakulteter och områden. Jag vill nu också passa på tillfället att tacka för ett intensivt och spännande verksamhetsår – ett stort tack till alla medarbetare och studenter för gott samarbete! En God Jul och ett Gott Nytt År önskar jag er alla!
Pingback: Tack för 2018 – Dekanbloggen