STRUT och CIVIS, Dublin och Berlin

Trots att midsommar har passerat har det varit en intensiv vecka. I måndags var det deadline för remissvaren på STRUT-utredningen. Stockholms universitet lovordar i sitt svar utredningens principiella utgångspunkter, och tillstyrker bland annat förslagen om en förstärkning av normer i högskolelagen angående den akademiska friheten och lärosätenas roll som en självständig och kritiskt reflekterande kraft i samhället. Däremot avstyrks en återreglering av lärosätenas inre organisation gällande berednings- och beslutsprocesser. Det är lätt att instämma i behovet av långsiktighet och av en dialogbaserad styrning, genom en samlad proposition och fyraåriga planeringsförutsättningar. Förslaget om fyraåriga överenskommelser avvisas dock, med motiveringen att de kan riskera att få motsatt effekt mot den eftersträvade ökade rådigheten och istället leda till ökad detaljstyrning. Stockholms universitet ser också positivt på en ökad flexibilitet i medelsanvändningen liksom på ökade basanslag – det senare dock endast under förutsättning att dessa inte finansieras genom omfördelning från de statliga forskningsråden. Nu blir det intressant att se vad regeringen, mot bakgrund av alla högst varierande remissvar, gör av denna utredning!

I onsdags kom så besked från EU-kommissionen om finansiering till pilotomgången för European Universities, där 17 ansökningar av totalt 54 beviljades stöd – däribland CIVIS, där Stockholms universitet deltar tillsammans med sju andra europeiska universitet. I mitten av juli åker jag med ett par kollegor till Université Aix-Marseille, som koordinerar CIVIS-samarbetet, för att diskutera fortsättningen.

Även nu har jag varit på resa i några dagar, senast i Dublin, där jag gav en keynoteföreläsning vid den årliga konferensen för LIBER, forskningsbibliotekens organisation, om arbetet med öppen vetenskap ur ett rektorsperspektiv. Dessförinnan var jag med SUHF:s styrelse och kansli i Berlin, där vi hade styrelseinternat. Värmen till trots (37°!) blev mötet givande; vi påbörjade bland annat diskussionerna om vårt inspel till den kommande forskningspolitiska propositionen. Vi träffade också företrädare för HRK, SUHF:s motsvarighet i Tyskland, däribland ordföranden, professor Peter-André Alt, och generalsekreteraren Jens-Peter Gaul. Det är en jättelik organisation med 268 lärosäten och totalt 16 rektorskonferenser, en för varje region (Bundesland) som hålls samman av en gemensam senat. Men trots skillnaden i storlek finns givetvis mycket gemensamt. Vi diskuterade grundläggande frågor om akademisk frihet, vi jämförde våra respektive arbetsmetoder och prioriteringar, liksom styrning och resurstilldelning, men vi berörde också mer specifika frågor som arbetet med öppen vetenskap eller de tyska excellenssatsningarna. Det är oerhört värdefullt med detta slags informella internationella utbyten, som ger perspektiv på lärosätenas villkor och på svensk forskningspolitik.

Detta inlägg publicerades i Uncategorized. Bokmärk permalänken.

Lämna en kommentar